Den senaste tiden har jag gått upp vid 5:30, eller 6:30 beroende på när vi kommer i säng kvällen innan, på morgonen för att hinna meditera en stund och yoga via Yogobe innan Lilleman vaknar. Att få den stunden för sig själv är så värdefull även om det vissa mornar är svårt att dra sig upp, speciellt om natten har varit tuff. Helst skulle jag vilja yoga minst 45-60 minuter, men jag försöker tänka att jag är glad för varje minut jag hinner vara på mattan innan Jonathan ropar på mig från övervåningen. Det lustiga är dock att oavsett om jag har valt ett 30- eller 60 minuters yogapass så vaknar han alltid upp precis när jag ska lägga mig i savasana. Savasana är sista delen av varje yogapass, oavsett yogastil, avslappningsdelen. För många kan säkert savasana verka som ganska överflödigt, att bara ligga och vila liksom. Men tvärtom så är savasana bland de viktigaste delarna av yoga – det är då ditt parasympatiska nervsystem kickar igång och börjar reparera och ladda upp din kropp på djupet. Med andra ord, något jag ser fram emot varje gång jag yogar, men inte riktigt lyckas genomföra med denna dåliga tajming. Imorse, lördag till ära med en ledig pappa, smet jag upp klockan 5:30 och hann med både meditation och 45 minuters yoga innan jag precis skulle lägga mig till rätta i savasana på min matta när jag givetvis hör en liten nyvaken röst ropa på mamma och pappa. Att då faktiskt ha en andra hälft som tog uppvaket medan jag fick en lång stund för mig själv i savasana, i sängen dessutom, var fantastiskt. När jag kom ner hade han även stekt bananplättar och kokt te. Åh, vilken start! Som om det inte räckte har jag fått ett par ostörda timmar i köket där jag bakat ihop julens godaste godsaker – recept kommer och ni kommer inte bli besvikna- och en lång dusch med hårinpackning (kan inte komma ihåg sist jag tog mig tiden)! Att få egentid av sin partner när man är förälder är nog bland det bästa man kan få, så uppskattat!
Nu ska vi iväg och fira min svärmor. Ha en fantastiskt fin lördag!
Comments